Hej! Jag är en tjej med ett stort problem!! Jag har en ätstörning. Jag har inte helt fallit dit rejält och behövt åka till Anorexi Centrum och liknande men jag är inte frisk och det är fruktansvärt jag är ledsen hela tiden även om det inte märks. I början av sexan vägde jag xxkg nu har jag pressis börjat i sjuan och väger xxkg och är 1,58cm lång. Så här är det. Så fort jag har ätit någonting onyttigt så får jag ångest i flera dagar och gråter och måste ut och springa! Jag kan inte äta i skolan även fast jag vill och är jätte hungrig! För om jag äter frukost och sedan i skolan och sedan när jag kommer hem från skolan och sedan kvällsmat så har jag ju ätit 4 gånger om dagen och det är för mycket! På morgonen så brukar mamma alltid gå ut med hundarna och då brukar jag alltid gå upp och t.ex lägga lite knäckebrödssmulor och lite keso på en tallrik och sedan när dom kommer hem säger jag alltid "Jag har redan ätit" jag gör alltid så!! Så fort jag ser någonting i en tidning t.ex i en sån där "Amelia kropp-tidning" så stog det såhär : En macka för mycket om dagen kan leda till övervikt. Nu äter jag alldrig mackor. Jag har slutat med godis förgått men jag äter bara nötter och torkad frukt från Exotic Snack och idag så ville jag kolla på datorn hur mycket kalorier det innehåller och nu kommer jag alldrig mer kunna äta goda torkade frukter som jag senast åt igår till kvällsmat=( Och jag är så FRUKTANSVÄRT avensjuk på alla mina vänner som kan sitta där och njuta av glass eller bara blir posetivit överaskade när någon kommer och bjuder på bullar och saft medans jag får ont i magen känner gråten i halsen och tuggar på det och sedan låsas gå på toa för att sedan spotta ut det (för kräkts har jag alldrig gjort än.) Maten styr hela mitt liv känns det som det är det första jag tänker på när jag vaknar och det sista jag tänker på när jag ska sova och jag är medveten om att det är något fel på mig men jag kan inte hjälpa det hjärnan kontrolerar mig och om jag bryter mot reglerna så misshandlar det mig inifrån och får mig att må dåligt och ger mig en otrolig ångest i dagar! När jag var liten så tyckte jag att dom med ätstörningar var knäppa jag sa bara att "men om dom vet att dom har Anorexia varför äter dom inte då?" nu när jag är en av dom så förstår jag det är inte så änkelt som man tor det går inte att förklara=(Och jag behöver HJÄLP NU!! För jag kan nästan inte göra någonting, jag orkar ingenting längre. Jag tror att en stor del av det hela beror på att när jag var liten så var jag en liten knubbis och gillade inte det, jag tog hopprep runt midjan och drog runt och trodde att jag skulle bli smalare!XD Alla mina kompisar har alltid varit sånna som kan äta allt utan att gå upp ett gram, så har alldrig jag varit! Men det är nog också så att jag är helt besatt av att jag vill bli något min dröm är att bli model! Och en vanlig människa som inte är känd och typ jobbar på Ica kan ha lite celuiter eller vara lite kurvig här och där men det kan man inte om man vill bli catwalk-modell! Och jag vill inte vara en "vanlig" människa jag vill vara mooodeeell! Slut. hjälp mig. Vet att jag inte stavar så bra. p.s jag fryser hela tiden är det för att jag är så smal?

---

SVAR

Hej fina tjejen!

Jag tror att du har förstått att det är dags att ta hjälp. Du behöver berätta för din mamma hur det egentligen ligger till och sedan ska ni kvickt vända er till en ätstörningsenhet så att du kan få hjälp med detta. Du får komma ihåg att en ätstörning är en sjukdom man behöver hjälp att komma ur och du är värd att få bli frisk och kunna njuta av livet igen.
Ni kan också ta kontakt med abkkontakt för mer hjälp om vården osv http://www.abkontakt.se

Kom ihåg att det inte är ditt fel att du drabbats men ditt ansvar att ta hjälp och kämpa dig ur detta. Det går att bli helt frisk, kom ihåg det.

All värme och styrka på vägen!

Stor kram, Catherine