Forumet - Slutat umgås

Slutat umgås

5725 0 59

Mer och mer har jag slutat umgås med människor. Har en megastor bekantskapskrets, men jag har reducerat bort umgänget. Jag har märkt att ju färre jag umgås med, desto gladare är jag.

 För några veckor sedan skaffade jag nytt nummer. De enda som har fått det nya numret är de ställena jag vikarierar på, familjemedlemmar och få släktingar. 

Och om någon vecka har min gamla gymnasieklass återträff. Jag funderar gravallvarligt på att inte ens dyka upp.

 Vad anser ni om detta? Vad har ni för funderingar?

Spana också in:

Har varit med om samma scenario Volvo. "Orkade" inte med folk osv ett tag, så det blev snabbt att man blev ensam.
Mådde inte jättebra av att inte ha någon att göra något med så började umgås igen och fick tillbaka många osv, även nya.

Är väl i ett mellanstadium av det nu.


Gruvan: Har varit med om samma scenario Volvo. "Orkade" inte med folk osv ett tag, så det blev snabbt att man blev ensam.
Mådde inte jättebra av att inte ha någon att göra något med så började umgås igen och fick tillbaka många osv, även nya.

Är väl i ett mellanstadium av det nu.

Då kanske det går i perioder. Jag har känt så här i nu kanske ett halvår. Hur mycket träffar du folk nu, i detta mellanstadium?

Gurksallad: Då kanske det går i perioder. Jag har känt så här i nu kanske ett halvår. Hur mycket träffar du folk nu, i detta mellanstadium?

Om man räknar bort arbetet och endast räknar på fritiden så är det ju var helg iaf, alltid någon åtminstone!
Orkar typ inte på vardagar när jag kommer hem från jobbet, så jävla trött, hehe. Fysiskt ansträngande jobb o så.

Knegaren:
Men kanske därför ni slitits ifrån varann? Att vara ungkarl är en styrka bror. Bara veklingar gängar sig.
Nej. Dom kom tillbaka när "kärleken" sket sig. Nu är det jag som har lämnat dom, då jag bara inte står ut med människor. Jag stör mig på de flesta, och finner det mesta irriterande. Men kan ju vara en period också.

Gurksallad:
Nej. Dom kom tillbaka när "kärleken" sket sig. Nu är det jag som har lämnat dom, då jag bara inte står ut med människor. Jag stör mig på de flesta, och finner det mesta irriterande. Men kan ju vara en period också.
Så äre alltid. Håller sig borta i flera år sen kommer de krypandes tillbaka när det går åt helvete (alla förhållanden tar slut, utan undantag) och då går de plötsligt och leker att ingenting har hänt. Hatar det där jävla äckelhyckleriet!

Knegaren:
Så äre alltid. Håller sig borta i flera år sen kommer de krypandes tillbaka när det går åt helvete (alla förhållanden tar slut, utan undantag) och då går de plötsligt och leker att ingenting har hänt. Hatar det där jävla äckelhyckleriet!
Samma här. Det är skitdrygt. Men dom som har gjort så är bara 2 pers av alla dom. Resten är för att jag är i en lättretlig period, eller något däråt.
Och när jag slutade att träffa alla märkte jag att humöret allt oftare var på topp, tills det att jag umgicks med någon. Och humöret sjönk direkt.