CUF vill göra det billigare att anställa unga

Vilka huvudfrågor driver ni som ungdomsförbund idag?
– Vi driver framförallt ungdomsarbetslöshet, miljö och mer individuell frihet.

Om ni fick lyfta fram någonting som ni tycker saknas i den ungdomspolitiska debatten idag, vad skulle det vara?
– Att ungdomspolitiken tas på allvar, ungdomars åsikter lyfts allt för sällan i politiken. Vi skulle också gärna se en mer tillåtande attityd från skolor att vi som ungdomsförbund får komma och prata med unga eftersom det är en de viktigaste forumen för elever att få kontakt med politik och politiker. Vad gäller sakfrågor så tycker vi att skoldebatten präglas allt för mycket av politikers perspektiv istället för ungdomarnas, elevperspektivet borde lyftas mer.

Det nya målet för ungdomspolitiken, giltigt från januari 2015, är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. På vilket sätt vill ni att ungdomar ska kunna få mer inflytande över samhällsutvecklingen?
– Konkret för ungdomar vill vi att skolorna ska ha en styrelse som har makt över bland annat fördelning av pengar, anställningar och internpolitik – det som idag oftast ligger på kommunen – och där ska det finnas representanter från eleverna.
– Vi som organisation jobbar hårt varje dag, speciellt nu i valet med att stödja våra medlemmar och kandidater att ta sig in i både kommun, landsting och riksdag och på så sätt få in ungdomsperspektiv i politiken.
– Vi anser att fler personer ska kunna bestämma mer över sina egna liv, mer makt åt individen i allmänhet. Vi tror på decentralism och att så mycket makt som möjligt ska ligga på lägsta möjliga nivå där varje persons röst räknas så mycket som möjligt.

Finns det några politiska områden där ni tycker att det saknas ett ungdomsperspektiv idag?
– Arbetsmarknadspolitiken saknar, i mycket, ett ungdomsperspektiv och man skulle till och med kunna säga att det har ett antiungdomsperspektiv i och med turordningsreglerna som aktivt diskriminerar unga på arbetsmarknaden. Facken förhandlar också upp ungas löner så pass mycket att det kostar lika mycket att anställa en oerfaren ungdom som en medelålders med fler års arbetslivserfarenhet. Vi vill sänka arbetsgivaravgiften för unga ännu mer, så att lönekostnaderna blir minder för att anställa en ung person.
– Även skolpolitiken saknar en hel del ungdomsperspektiv. Exempelvis handlar de flesta praktiska förslag om antingen antalet lärare eller betygssystemet, samtidigt som viktiga frågor så som elevers rätt att välja, elevers möjlighet att överklaga lärares beslut, elevers rätt till bra lärare och liknande glöms bort. Skolan är elevernas arbetsplats och deras förmåga att lära sig är tätt kopplad till att skolan är en plats där de trivs och är stimulerade nog att vilja lära sig, ändå tenderar den skolpolitiska debatten att behandla skolan som något slags elevfarm där de göds med kunskap tills de är redo att värpa.

Vilka möjligheter har ni som ungdomsförbund att påverka ert moderparti i frågor som rör ungdomar?
– Vi gör det genom att vi tar plats i partiet och partiet låter oss ta plats. Där driver vi fram vår politik och våra åsikter i ungdomsfrågor och i andra frågor. Detta gör vi runt om i landet, i kommuner, i landstingen men också i riksdagen och i partiets styrelse. Det gör att vi har stora möjligheter att få genomslag för våra idéer även om partiet kanske gör det med en lite mindre vass politik.

Antalet unga som äter antidepressiva läkemedel ökar varje år. Hur vill ni ta itu med den psykiska ohälsan bland unga?
– Vi tror på ett större förebyggande arbete bland annat med bättre utbildade lärare som är bättre på att upptäcka tidiga tecken på psykisk ohälsa. När väl psykisk ohälsa har identifierats måste det gå att snabbare få kontakt med psykvården. Det ska dessutom vara lättare att komma i kontakt med en skolkurator och skolpsykolog redan på skolan. Med det sagt så behöver inte medicinering i sig vara något dåligt. Medicinering mot exempelvis depression bör sättas in tidigt, men kombineras med behandling, till exempel Kognitiv Beteendeterapi. Ett av de stora problemen med medicinering idag är att många unga får medicinerna men inte den anslutande behandlingen – kommuner, landsting och skolor måste bli bättre på att sätta unga i kontakt med utbildade psykologer som kan ge korrekt behandling i tid.

Enligt SCB:s siffror ligger ungdomsarbetslösheten idag på nästan 30 %. Vad är ert recept på att få fler ungdomar i arbete?
– Ungdomsarbetslösheten rör sig upp och ner hela tiden men har legat på i snitt runt 23 procent i år. Vi vill minska hindren för att anställa unga, och ta bort den diskriminerande lagstiftning som gör det mindre lönsammare att anställa unga, det handlar om lägre straffskatter på att anställa unga, så som sänkt arbetsgivaravgift. Överlag så måste företag kunna anställa fler, och då krävs det att det är enklare och billigare att både anställa och driva företag. Dessutom vill vi så klart uppmuntra ungdomar att starta egna företag och på så sätt kunna skapa sitt eget jobb om de hellre vill göra det.

Vilka politiska reformer vill ni se för att ta itu med bostadsbristen och göra det möjligt för fler ungdomar att flytta hemifrån?
– Byggbolagen vill bygga mer och det finns ekonomi i att bygga bostäder, tyvärr uppstår förseningar och extra kostnader på grund av kommunala regleringar. Vi måste ta tag i krånglet för att kunna upplåta mark och bygga nytt, till exempel måste kommuner bli snabbare på att ändra detaljplaner för att tillåta byggnation. Dessutom finns många statliga regler som gör det svårt att bygga billigt som måste bort. Därtill bör man titta på överklaganden av bygglov som kan skjuta upp en byggstart med flera år! Helt orimligt. Kommuner och Sverige måste också i större grad öppna upp för att bygga mer på höjden så att vi kan bevara parker och biotoper i städer och samtidig få plats med fler personer i attraktiva områden. Bostadsbyggandet måste helt enkelt komma igång på riktigt, det är enda sättet att lösa bostadsbristen.

Varför vill ni legalisera cannabis?
– Vi ser att dagens lagstiftning inte uppnår den effekt som det var tänkt. Dagens narkotikapolitik har misslyckats och det behövs ett nytt sätt att se på brukare och missbrukare. För det första orsakar det nuvarande förbudet ett par problem. I och med att människor köper cannabis via langare som ofta har tillgång till tyngre droger så skapar cannabisförbudet i sig en inkörsport för värre missbruk. Vidare ser vi att den illegala försäljningen av cannabis är en viktig inkomstkälla för kriminella nätverk. Slutligen så får samhället inte in några pengar på svart försäljning, precis som med alkohol bör staten kunna sälja cannabis och skattepengarna man tjänar på det ska kunna användas till bland annat bättre vård.
– För det andra så orsakar själva genomförandet av förbudet problem. Människor som behöver hjälp med eventuella missbruk behandlas som kriminella och straffas istället för att få hjälp. Allt fler delstater och länder legaliserar cannabis just eftersom problemen kring förbudet varit större än hälsofördelarna. Exempelvis företräder nu The New York Times legalisering, detsamma gäller Global Comission on Drug Policy, som företräds av FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan.
– De främsta hälsofarorna med cannabisbruk drabbar unga långt värre än äldre, därför är det viktigt med ett försäljningssystem som inte säljer till yngre, vilket dagens langare tyvärr gör. CUF vill alltså legalisera cannabis, men med en kontrollerad försäljning som ger samhället mycket större möjlighet att styra och hjälpa.

Nyfiken på att veta mer om CUF och deras politik? Surfa in på deras hemsida!

Diskutera allt om Riksdagsvalet i vår stora forumtråd!