De fem vanligaste frågorna om Riksdagsvalet

1. Vem får rösta

Trots att besluten som tas i Riksdagen påverkar alla svenska medborgare är det inte alla som får rösta i valet. För att ha rösträtt måste du ha fyllt 18 år senast på valdagen, vara svensk medborgare och vara eller ha varit folkbokförd i Sverige. Svenska medborgare som flytt myggen och kylan och bor utomlands måste alltså någon gång ha varit folkbokförda i Sverige för att få rösta i riksdagsvalet.

Intressant historisk fakta är att rösträtt för kvinnor infördes först 1921.

2. Hur går röstningen till

Du som har rätt att rösta får hem ett röstkort från Valmyndigheten med posten några veckor innan valet den 14 september 2014. På röstkortet hittar du adress och öppettider till din vallokal på valdagen. På kortet finns också information om var och när du kan förtidsrösta, vilket kan vara smidigt om du inte har möjlighet att knata iväg till vallokalen på den stora dagen.

På alla ställen där du kan rösta finns valsedlar för de större partierna. Finns inga valsedlar för just ditt favoritparti kan du skriva partinamnet på en blank valsedel – det funkar precis lika bra. I valet går det också att personrösta på en person som du tycker är extra värd att få en plats i Riksdagen. Vill du göra det sätter du ett kryss i rutan framför kandidatens namn på valsedeln. Det är i första hand personrösterna som avgör vem som blir vald för ett parti. Givetvis går det att rösta på ett parti, men avstå från att personrösta.

Du måste vara beredd att visa id-handling när du ska rösta. Om du inte har någon id-handling kan du be någon du känner att intyga din identitet. Den person som intygar måste då visa sin id-handling.

Om du av någon anledning inte fått ditt röstkort eller lyckats slarva bort det det kan du beställa ett nytt hos kommunen, länsstyrelsen eller Valmyndigheten. Vissa röstningslokaler erbjuder utskrift av röstkort på plats men det är viktigt att kolla upp det innan valdagen så att du inte står där och inte kan rösta.

Det är en vanlig missuppfattning att blanka röster, det vill säga när man inte röstar på något parti alls, räknas in i valresultatet men det stämmer inte. Dessa röster räknas som ogiltiga och tas inte med när mandaten (se fråga 4) fördelas. Mer om blankröster kan du läsa här.

3. Varför ska man rösta?

Det är frivilligt och alltså helt upp till en själv om man vill rösta i Riksdagsvalet i Sverige, men det betyder inte att det är oviktigt. Tvärtom så är Riksdagsvalet det främsta sätt för svenska medborgare att direkt påverka politikens utveckling utan att aktivera sig. En höstdag var fjärde år tillåter de svenska demokratiska spelreglerna dig som myndig medborgare att tycka till om hur Sverige ska se ut. Det finns säkert saker du inte är nöjd med i samhället - kanske tycker du att skolan sköts på ett dåligt sätt eller att miljöfrågor sopas under mattan - och genom Riksdagsvalet kan du med ett enkelt röstkort stödja det parti som bäst representerar dina åsikter och hjälpa dem få igenom sin politik. Varför inte utnyttja denna demokratiska möjlighet och bidra till den politiska utvecklingen?

4. Vad händer efter röstningen

När röstningen är avslutad (klockan ? på valdagen) påbörjas ett febrilt räknande av alla röster. I takt med att de lokala valdistrikten rapporterar in sina resultat till Valmyndigheten jublas det hos vissa partier medan tårarna sprutar hos andra. Först ett par dagar efter valet vet vi det slutgiltiga resultatet och vilket parti som får flest platser i Riksdagen.

Det finns 349 platser i Riksdagen och de fördelas till de olika partierna som väljs in. De som får flest röster får helt enkelt flest platser. För att komma in i Riksdagen krävs det att partiet får över 4 % av de totala rösterna i valet.

5. Hur utses statsministern och övriga ministrar

Talmannen är riksdagens främste företrädare och den som leder riksdagens arbete. Riksdagens talman föreslår, efter överläggningar med partiledarna, vem som ska bli statsminister samt vilka partier som ska ingå i regeringen. Därefter sker en omröstning i kammaren, det vill säga i själva lokalen där alla ledamöter sammanträder vid debatter och beslutsfattanden, där det krävs att majoriteten inte röstar emot förslaget för att det ska gå igenom. De övriga ministrarna utses sedan av statsministern.

Foto: Getty Images, Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen.

Diskutera allt om Riksdagsvalet i vår stora forumtråd!