SDU vill minska invandringen

Hur vill Sverigedemokratiska Ungdomsförbundet få fler ungdomar i arbete och vem räknas som svensk enligt dem? Vi ställde ett gäng frågor till SDU:s ordförande Gustav Kasselstrand!

Vilka huvudfrågor driver ni som ungdomsförbund idag?
– De viktigaste frågorna för oss är att stoppa massinvandringen* till Sverige, att svenska jobb ska gå till svenska ungdomar och att det ska vara ordning och reda i skolan.

Vem räknas som svensk och vad är svenskhet enligt SDU?
– Varken SDU eller några andra politiker kan avgöra vem som räknas som svensk. Det avgörs hela tiden, i vardagen, i samspelet mellan människor. Vår uppfattning är att den som uppfattar sig själv som svensk, och av andra uppfattas som svensk, också är svensk. SDU:s uppfattning är att nationstillhörighet är som ålder – det är svårt att exakt definiera vid vilken ålder man är gammal eller ung, men ändå förstår man det av sammanhanget. Svenskhet handlar om att ha en nationell identitet som svensk och en lojalitet till nationen Sverige. Svenskheten rymmer en otrolig mångfald där vi har miljoner och åter miljoner svenskar som skiljer sig från varandra på olika sätt, men som också delar mycket gemensamt - språk, historia, kultur – och därigenom blir ett folk.

Om ni fick lyfta fram någonting som ni tycker saknas i den ungdomspolitiska debatten idag, vad skulle det vara?
– 
Den syn på samhället som delas av en majoritet av de unga glöms ofta bort i debatten. Hetsen att lyfta fram unga, extrema feminister och genusvetare gör att deras perspektiv framstår som det normala, trots att det endast delas av en högljudd minoritet av ungdomarna.

Det nya målet för ungdomspolitiken, giltigt från januari 2015, är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. På vilket sätt vill ni att ungdomar ska kunna få mer inflytande över samhällsutvecklingen?
– Det är viktigt att ungdomar har lätt att engagera sig både i föreningslivet och politiskt, bland annat genom att besök från politiska partier regelbundet arrangerars av skolorna. Att ungdomar väljer att engagera sig i ett ungdomsförbund ska alltid ses på med neutrala ögon från exempelvis lärare, oavsett vilket ungdomsförbund det gäller. Driv och engagemang ska alltid uppmuntras av såväl lärare som andra vuxna.

Finns det några politiska områden där ni tycker att det saknas ett ungdomsperspektiv idag?
– Ungdomars erfarenheter av att gå i skolan, att söka jobb och att stå i bostadskö är exempel på perspektiv som borde lyftas mer i politiken. De ungas erfarenheter kan med fördel tillvaratas i större omfattning än idag.

Vilka möjligheter har ni som ungdomsförbund att påverka ert moderparti i frågor som rör ungdomar?
– Vi har goda kontakter med vårt moderparti och diskuterar politik på både riks-, landstings- och kommunnivå. Många av våra medlemmar är också engagerade i moderpartiet på lokal nivå.

Antalet unga som äter antidepressiva läkemedel ökar varje år. Hur vill ni ta itu med den psykiska ohälsan bland unga?
– SDU ser mycket allvarligt på det här och menar att det krävs en upprustning inom barn- och ungdomspsykiatrin genom fler vårdplatser och betydligt kortare kötider. Det behövs också fler vuxna i skolan eftersom det är där de unga tillbringar en stor del av sin tid. Lärare ska utbildas för att känna igen olika symptom på psykisk ohälsa tidigt och en skolsköterska ska finnas på varje skola. 

Enligt SCB:s siffror ligger ungdomsarbetslösheten idag på nästan 30 %. Vad är ert recept på att få fler ungdomar i arbete?
– Vi behöver en behovsprövad arbetskraftsinvandring, där arbeten i första hand går till svenska ungdomar. Vi vill se fler undantag från turordningsreglerna i LAS och slopa visstidanställningarna som idag fungerar som ”slit och släng-anställningar”. Dessutom måste anställningsbarheten öka genom mer kunskapsfokus i skolan, tätare koppling mellan skola och arbetsliv i form av mer praktikplatser och ett införande av riktiga lärlingsanställningar.

Vilka politiska reformer vill ni se för att ta itu med bostadsbristen och göra det möjligt för fler ungdomar att flytta hemifrån?
– Vi behöver inledningsvis minska invandringen till Sverige, vilken idag spär på konkurrensen om bostäderna. Det behöver dessutom byggas minst 35 000 bostäder årligen. Byggande av små student- och hyresbostäder ska uppmuntras genom förenklad hiss- och p-norm samt genom avskaffad fastighetsskatt på den typen av bostäder.

I er valfilm säger ni: "I vårt land ska tjejer få vara tjejer och killar få vara killar, utan att ifrågasättas för det". Hur menar ni att tjejer och killars könsidentiteter ifrågasätts idag?
– Idag ifrågasätts till exempel unga tjejer och killars fria yrkesval, på så vis att killar uppmuntras att söka mer kvinnliga arbeten och tvärtom. Genom kvotering betvivlas också bland annat tjejer förmåga att på egen hand ta sig in i en bolagsstyrelse. Tjejer och killar är olika på fler sätt än rent fysiologiskt. Skillnader mellan könen bör därför tas tillvara på istället för förnekas.


* "Massinvandring" är ett omdebatterat begrepp som det råder skilda meningar om. Enligt Migrationsverket invandrade år 2013 cirka 116 000 personer till Sverige. Samtidigt utvandrade cirka 51 000 personer från landet. Svenska medborgare som flyttade hem, tillsammans med inflyttade från övriga nordiska länder, utgjorde ungefär 24 procent av de cirka 65 000 personer som invandrade till Sverige 2013.


Vill du veta mer om SDU och deras politik? Klicka dig då in på deras hemsida!

Diskutera allt om Riksdagsvalet i vår stora forumtråd!


3 Kommentarer

  1. Det är ett otyg att inget borgerligt eller liberalt parti tar tag i invandringsfrågan. I det läge Sverige befinner sig nu ser jag inte att jag har något annat val än att lägga en proteströst på SD.

  2. Intressant att läsa om något annat än bara invandringsfrågan för SDU. Visst, det är deras känfråga, men det är ju tydligt att de har lite annat bakom pannbenet också.

Skriv en kommentar

Your email address will not be published.