Se Alla
Text från Myrorna:
Myrorna är Sveriges största
secondhandkedja för försäljning av secondhandvaror och är samtidigt störst i
vårt land när det gäller att samla in begagnade varor. Vi har 35 butiker och
sju stora sorteringsanläggningar runtom i landet. Allt som säljs i våra butiker
är gåvor från privatpersoner och företag Myrorna har de senaste åren haft en
vinst på över 40 miljoner om året som oavkortat har gått till Frälsningsarméns
sociala arbete för utsatta människor.
Varje år slänger de svenska
hushållen 70 000 ton textil i soporna och mycket av det skulle ha kunnat
återanvändas istället för att brännas upp.
Vi på Myrorna samlar in 8000 ton
kläder varje år och en stor mängd möbler och andra saker, men vi vill samla in
ännu mer. Återanvändning är ett viktigt verktyg för hållbar konsumtion. Genom
att få konsumenter att köpa second hand förlängs produktens livslängd och
belastningen på miljö och klimat minskar. Vår strävan är att inspirera
konsumenter till att köpa begagnat istället för nytt och skänka det de inte
längre behöver till oss.
Myrorna är en seriös aktör som
vill ta ansvar fullt ut – både för människa och för miljö. Den vinst vi gör är
garanterad att göra nytta via ett 90-konto hos Svensk Insamlingskontroll. På så
sätt kan alla våra givare och kunder lita på att deras insatser hjälper utsatta
människor.
Myrorna vill också vara en
ansvarstagande samhällsaktör genom att erbjuda arbetsträning och praktik för de
som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi har ca 400 anställda och sysselsätter
varje månad ungefär dubbelt så många genom praktikplatser,
arbetsträningsprogram eller volontärarbete. Det har vi gjort i olika
omfattningar sedan 1899.
Vad
är skillnaden mellan återvinning och återanvändning?
Återanvändning och återvinning
är två begrepp som ofta förväxlas. Återvinning innebär att avfall samlas in,
till exempel Pet-flaskor och tidningspapper, och därefter omvandlas till
material som kan användas för att tillverka nya produkter. Återanvändning
betyder att produkter samlas in, säljs och används fler gånger, till exempel
genom Myrornas second hand-butiker.
Öka återanvändningen för en bättre miljö
Produktion av nya varor kräver
stora mängder resurser som vatten, energi och metaller. Dessutom har
nyproduktionen ofta en negativ påverkan på miljön då kemikalier som används kan
spridas i närmiljön. Enligt Naturvårdsverket avger produktion av ett kilo
textil ungefär femton kilo koldioxidutsläpp. Det innebär att om du väljer att
köpa tre begagnade plagg istället för lika många nya, sparas ungefär femton kg
koldioxidutsläpp. Det kan jämföras med koldioxidutsläppet från en personbil som
kör ungefär 10 mil.
Vi agerar utifrån EU:s avfallshierarki där återanvändning alltid är att föredra
framför både återvinning och förbränning. Resursanvändningen vid återanvändning
är nästan obefintlig i jämförelse med resursanvändningen vid återvinning.
Detta är också starkt kopplat
till försäljningen på utlandsmarknaden som Myrorna bedriver. Vi följer
avfallshierarkin och säljer vidare den del av insamlade kläder och annan textil
som vi inte lyckas sälja på den svenska marknaden. Detta för att maximera
återanvändning och återvinning samt minimera det sämsta alternativet;
förbränning.
På scenen kommer du att få möta
Emma Enebog, Hållbarhetschef på Myrorna. Hon svarar bland annat på frågor om
textilkonsumtion, om återanvändning i Sverige och internationellt och kan
berätta mer om Myrornas syn på hur vi ska öka återanvändningen i Sverige.
Tips på länkar för att hitta
information
:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Textil/.
http://m.youtube.com/watch?v=zCRKvDyyHmI
Tips på frågor:
Varför är cirkulär ekonomi en
viktig del av vår framtid?
Varför ska vi återanvända?
Vad skulle kunna få dig att
använda mer secondhandplagg?
Varför samlar fransmännen in 50
% av all textil som köps istället för att bränna upp den och svenskarna bara 20
%?
Varför slänger svenskarna
70 000 ton textil i soporna varje år?
Hur kan våra konsumtionsmönster
förändras och bli mer hållbara?