Det viktigaste året i mitt liv

Nyårsafton 23:39. Jag satt i en soffa i en överbefolkad lägenhet och inväntade det nya året. Runtomkring mig festades det febrilt och alla var lyckliga. För alla andra var det ännu ett år att lägga bakom sig och ett nytt att se fram emot. Men för mig var det något mer. Det skulle bli mitt år, året då jag tog tag i mitt liv och ruskade om ordentligt. Året allt skulle ske. Året 2010. Jag var en fetlagd man, en man med mersmak, en man med passion för allt onyttigt och det som hör ...

Nyårsafton 23:39. Jag satt i en soffa i en överbefolkad lägenhet och inväntade det nya året. Runtomkring mig festades det febrilt och alla var lyckliga. För alla andra var det ännu ett år att lägga bakom sig och ett nytt att se fram emot. Men för mig var det något mer. Det skulle bli mitt år, året då jag tog tag i mitt liv och ruskade om ordentligt. Året allt skulle ske. Året 2010. Jag var en fetlagd man, en man med mersmak, en man med passion för allt onyttigt och det som hör till. 16 år och redan 116 kilo, med hela paketet: gäddhäng, manboobs, bilringar. You name it.

Före. Jag hade ständigt ont i huvudet, blev sjuk väldigt lätt och hade en hemsk kondition.

Vad är fetma egentligen? Ordet slängs runt i media likt en studsboll och det är lätt att få en luddig bild av hur allvarligt och vidsträckt fetma egentligen är. De flesta har nog hört talas om BMI (Body Mass Index) vilket ger en ungefärlig bild av hur man ligger till. Ett värde mellan 25 och 29 klassas som övervikt och över 30 räknas som fetma. Jag själv låg på 35.

Dock bör man tänka på att BMI-mallen inte är exakt, vill man ha tillförlitligare analyser bör man göra en fettmätning med en impedansvåg (finns på gymmet!) Denna finurliga maskin räknar ut din fettprocent och muskelmassa i alla kroppsdelar. En total fettprocent på mellan 18-24 % för män och 25-31 % för kvinnor är normalt. Enligt statistiska centralbyrån (SCB) är runt 50 % av männen och 40 % av kvinnorna i Sverige överviktiga eller feta. Värdet har nästan dubblerats på 30 år som ett resultat av vår slappare livsstil. Sverige fredagsmyser varje dag i veckan. Trots höga procentvärden ligger dock Sverige bra till gentemot övriga Europa.

Köket, 23:49. Mitt liv fram till dess hade kretsat kring mat, jag åt allt med lite extra allt. När det var som värst kunde jag ta en promenix ner till Konsum och fylla en kundkorg med det mesta från godishörnan och glupskt trycka i mig allt framför datorn. Det hjälpte verkligen inte att min far var en konditor, en person vars yrke är att knåda ihop kaloribomber. När jag sommarjobbade i bageriet var mitt motto ”En till butiken, en till mig”. Jag kunde inte fortsätta i samma spår. Jag hade ständigt ont i huvudet, blev sjuk väldigt lätt och hade en hemsk kondition. Jag föll dock aldrig offer för mobbning. Jag var omtyckt och mådde bra i skolan. Således behövde jag gå ner i vikt för mig själv, för att undvika hälsoproblem och andra komplikationer.


Fetma är synonymt med sjukdomar, men hur farligt är det egentligen? Jo, först och främst löper man stor risk för hjärtinfarkter då artärerna blockeras av fett. Man kan drabbas av typ 2 diabetes, löpa större risk att insjukna i olika cancerformer samt få problem med andningen. Fetma är alltså inte så värst trevligt. Jag påstår att om man vill gå ner i vikt behöver man ändra sin livsstil, inte helt lätt kan man tycka, men jag klarade att vända mitt liv 180 grader. Det kan du också.

Innan händelsen på nyårsaftonen hade jag försökt med de flesta sätten för viktminskning. Alla möjliga sorters dieter och ”kändismetoder”, den galnaste var att överleva på kålsoppa i en hel vecka. Jag höll ut i två dygn. Förvisso brukade jag förlora några kilon efter olika dieter, men dessa kilon brukade alltid dyka upp igen förr eller senare, ibland mer. Ett par dagar efter dietens slut återgick jag oftast till min normala, feta, kost. Således kan jag med säkerhet påstå att man inte skall slösa sin tid på dieter och andra knep man brukar läsa om på kvällstidningarna om man vill ha långvariga resultat.

Balkongen, 23:59. Nu var snart året slut. Jag skulle aldrig röra något onyttigt efter tolvslaget. Det var mitt nyårslöfte, och jag var fast besluten att hålla det. Med knappt en minut till godo åt jag allt jag kunde få tag på. Jag håvade i mig chips med ena handen, medan den andra klämde ihop en chokladboll och tryckte in klumpen i munnen. Jag skulle bli en ny människa, jag skulle damma av gymkortet och börja springa, lyfta och pressa. Men inte än. Jag hade fortfarande tid. Jag greppade Aladdinasken och åt från bottenlagret medan de andra räknade ner.

Fem, fyra, tre, två, ett …


Mitt nyårslöfte var att inte äta något onyttigt på hela 2010. Inga kakor, ingen choklad, ingen läsk och definitivt inga chips. Jag höll ut i tre månader, men det var nog för att bryta mina vanor. Idag äter jag godis när jag känner för det, vilket brukar bli en gång varannan vecka. Dessutom rör jag aldrig chips, och har undvikt det i 16 månader. Det är av yttersta vikt att unna sig något gott ibland, till exempel när man har gjort bra ifrån sig på ett prov, tränat extra hårt, eller bara måste ha choklad. Men det viktigaste är att äta med måtta.

Innan jag tog tag i mitt liv började jag med att skriva upp alla mina mål och delmål på ett stycke papper. Det är ett väldigt bra sätt att få sig en tydlig bild av sin situation och vilka steg man måste ta för att nå till sin slutgiltiga destination. För mig var mitt mål att nå en normal och hälsosam vikt. För att nå dit behövde jag gå ner drygt ett kilo/vecka. Man bör inte överstiga den hastigheten då det kan ge upphov till obekväma komplikationer, så som bristningar och slapp hud.

Träning och kost går hand i hand när det gäller att gå ner i vikt. Själv hävdar jag att man inte kan nå tillfredställande resultat genom att uteslutet fokusera på sin kost, som många gör. Träning är således en oerhört viktig aspekt och bör utövas regelbundet.


Men, träning är ju svårt, eller? Bah! Struntprat, träning är hur enkelt som helst, problemet är att börja, men ta myrsteg. Ta promenader några gånger i veckan, gå upp för trappor, lyft matkassor, gör vad du än behagar men se till att du rör på dig. När du känner dig redo kan du köpa ett gymkort, vilket är bland det bästa du kan göra, efter några månader lär du bli så pass beroende av endorfiner (utsöndras av kroppen när du tränar, är kär eller äter choklad) att du längtar till gymmet! Så är fallet för mig.

Ytterligare en sak att tänka på är att man inte behöver spendera en massa pengar på olika kosttillskott. Visserligen kan det behövas om man vill gå upp i vikt, eller rättare sagt muskelmassa, men om du vill gå ner i vikt, och bränna bort fett, behöver du bara ett par schysta löpskor.

När jag började träna körde jag endast i 30 minuter två gånger i veckan, men det ökade succesivt till de 120 minuterna tre-fyra gångerna i veckan jag kör idag. Så skall du också göra. Det viktigaste att tänka på när det gäller regelbunden träning är att inte överdriva. Ofta kör man stenhårt i en hel månad men tappar orken och skippar träningarna i ett par veckor. Det skall du undvika, kör helst lagom mycket, men utan uppehåll. För att bränna så mycket fett som möjligt behöver du dela upp din träning i två delar, styrka och kondition. Inled ditt pass med styrketräning och avsluta med att springa (eller annan konditionsövning). Då bränner du mer fett och når dina resultat snabbare.

Så här ser min träningsvecka ut;
Dag 1: Bröst och axlar (90 minuter) Löpband (30 minuter) och stretching.
Dag 2: Rygg, biceps och mage (90 minuter) Crosstrainer (30 minuter) och stretching
Dag 3: Ben och mage (90 minuter) Löpband/roddmaskin (30 minuter) och stretching
Dag 4: Hela kroppen (90 minuter) Simning(60 minuter) och stretching.

Ovanstående plan funkar bäst för mig, men testa olika kombinationer och hitta ditt träningsschema, iväg med dig och börja planera!

2010 blev mitt år. Jag gick ner 36 kilo och har aldrig mått bättre. Det är bokstavligen en helt ny värld för mig. Folk bemöter mig på ett annat sätt, mitt huvud värker inte lika mycket länge och jag kan springa upp för trappor utan att bli andfådd. Det behöver inte vara komplicerat att gå ner i vikt, allt som krävs är disciplin och en vision. Vad vill du se för resultat och hur ska du bära dig åt för att nå dit är frågeställningar du bör ställa dig själv innan du börjar din viktminskning.

Efter. Det är en helt ny värld för mig, mitt huvud värker inte lika mycket länge och jag kan springa upp för trappor utan att bli andfådd.

Det finns faktiskt inga genvägar, inga apparater att köpa, inga piller att svälja. Det finns bara hårt arbete, lägg ner gaffeln och rör på fläsket. Allt du behöver är lite mer sallad och ett par träningsskor.

Vi ungdomar bombarderas dagligen med bilder på hur vi bör se ut. Men det är viktigt att inse att du aldrig blir nöjd förrän du accepterar dig själv. Det är det första du bör göra. Ta dig en titt i spegeln och hitta något du gillar med dig själv. Iväg med dig, nu på en gång!

Källa: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____48681.aspx http://www.annecollins.com/obesity/risks-of-obesity.htm