Förlora en vän

Under ungdomsåren är det vanligt att uppleva starka känslor och förvirring när det gäller relationer. Ibland kan vänskap och kärlek verka förvillande lika och det kan vara svårt att avgöra om ens känslor för en person är av romantisk eller vänskaplig natur. I den här artikeln kommer vi att utforska skillnaderna mellan vänskap och kärlek och ge dig verktyg för att navigera genom gränslandet mellan dessa två typer av relationer.

Långt, långt borta finns en sedan länge död skog. En bortglömd mark, vars liv ej längre finns att möta. Mitt bland trädens nakna grenar breder det ut sig en ensam sjö med vatten blankare än en katts ögon. Sjöns vatten har länge varit stilla, skyddad av de livlösa träden. Varken regn eller dimma har krossat dess yta som i tystnad grämer sig av minnen. För femton år sedan kom en flicka och satte sig i gräsets vissna grönska. Hon hade det svartaste hår och de brunaste ögon. Flickan bar med sig en sorg, svår för en människa att bära. Hon

Ord växlas. Blickar byts. Det enda som rör sig i min hjärna är hur kunde jag hamna här!? Vad är det för mening? Jag kan vara med mina vänner och skratta och skoja nu. Eller gå på bio, festa, fika, lyssna på musik. Ja, det är så mycket jag kan göra denna kväll. Men verkligheten vill något annat. Jag vill något annat. ”Någon” har stulit min vilja att andas med andra. Men nu sitter jag här och överlåter till en helt främmande människa i vit läckarrock att avgöra mina närmaste timmar, i värsta fall dygn. Jag vill inte ha hjälp,

Mina fotspår syndes i sanden,sakta såg jag hur de sköljdes bort av det kalla vattnen som sipprade in mellan mina tår.Vi gick längst stranden hand i hand och allt var som taget ur en film.Jag stannade plötsligt och fokuserade min blick på hans mörka ögon, han log på sitt charmiga sätt och frågade vad som stod på.Jag hörde mej själv svara utan att tveka:-Du är så underbart vacker.Han drog mej mot honom och kysste mej hans läppar smakade salt, salt som luften som svalkade mitt ansikte.Jag lyfte huvudet från hans famn och såg solen som sakta sjönk mot horisonten.Skapade reflexer

Två främlingar möttes vid en dörroch hon som var en kvinna sajag har aldrig träffat dig förr hon fortsatte och samitt hjärta har jag heligtdet kan du ej tamen jag vill ligga i din famnoch i dig mig gömmajag vill inte veta ditt namnallt sådant vill jag glömma låt mig stöna i ditt öraoch låt dig känna mina bröstmen några frågor vill jag inte höranu har du ingen röst hon vill inte veta vad han heteroch han vill inte veta vem hon ärsådant spelar ingen roll om man lekeroch låtsas att man är kär