Förlora en vän

Under ungdomsåren är det vanligt att uppleva starka känslor och förvirring när det gäller relationer. Ibland kan vänskap och kärlek verka förvillande lika och det kan vara svårt att avgöra om ens känslor för en person är av romantisk eller vänskaplig natur. I den här artikeln kommer vi att utforska skillnaderna mellan vänskap och kärlek och ge dig verktyg för att navigera genom gränslandet mellan dessa två typer av relationer.

De har gått tre månader nu, eller ja tror de har gått tre månader. Ja kommer knappt ihåg någonting, hela min värld rämnade, alla mina minnen är som fördunklade av stora svarta moln. Förutom den dagen, när hon slet ut mitt hjärta å krossade det i tusentals bitar. Den dagen kommer jag ihåg väl. Dom orden kommer jag ihåg väl. I tre månader har dom ekat i mitt huvud. Varför? Varenda vaken sekund finns hon i mitt minne, i drömmarna sover hon bredvid mig. Kan inte släppa taget, vill inte släppa taget! Men jag måste… Hon var tjejen med stort

The feeling isn’t niceIt ruins my lifeFeelings that I have for youI understand, I know, they won’t come trueHurting that you don’t seeWhy don’t you notice me Blossoming to a beautiful roseOpen my eyes to see youBreating to feel your wonderful dayTouching to know you’re hereCrying for not being there Wish I didn’t fell in that trapBut it was a huge gapSorry you didn’t fell in it tooThen you would maybe also feel blueSeeking for some explanationsFalling into the nightTouching the stars in the sky Growing to fetch the daySmall, isolated pray I sayFor you I’ll come backFor me I’ll

Två nakna ryggar, sitter just nu pressade mot varandra, omringade av ondska. Deras rädsla börjar samlas, de kryper tätt intill.De vill inte se något annat, de ser inget annat heller.De fattar sina händer, men märker ingenting."Det låter osammanhängande", viskar den ena gestalten till den andra. De kramar varandras händer och kryper tätt intill varann. De är rädda nu, nu är de verkligen rädda.Jag märker det, jag vet det verkligen, de är rädda. Så otroligt nervösa har de aldrig varigt. Men vad är det som skrämmer dem så?Där är ju ingenting, jag ser ingenting? De kryper nära varandra, ryggarna trycks tätare

Du skrattar och du ler, du tror du är så vacker när du ger mig alla de där blickarna, genanta och tafatta. Ditt hår kastas i mitt ansikte, "ta det om du kan" tycks du viska när ingen annan hör. En röst som är så tyst smyger från hus till hus, vill fånga mig. Vill ta mig, "håll mig hårt, för ikväll ska där mycket åt", du vill pressa upp mig mot ett av alla hörn, kyssa mina sönderpiskade läppar, det var ditt hår, älska min nakna rygg mot en av alla väggar. Du kysser så hårt, så skoningslöst försöker